Här lever jag och jag ibland

treehouse

Jag skulle vilja bo i ett träd sådär. Som på bilden. Som i Resan till Melonia. I ett träd.
(Gudars, en störd fisk i ett träd!)
Lite närmare. Kanske. Möjligtvis. Lite närmare. Vem då? Vad då?
Mig själv...? Mig själv, jo, det är ju möjligt. Skulle kunne vara så. Närmare mig själv.
För jag har insett att jag har levt mycket närmare mig själv den senaste tiden. Närmare mig själv.
Det är mycket jag har gjort den senaste tiden. Jättemycket. Som jag inte skulle ha kallat jättemycket om jag inte hade levt sådär nära mig själv. Jagmenar, vem tusan skrattar åt sig själv, hejdlöst, i en timme? Vem? JAG. Justdet. Hejdlöst. Jag har kommit på att jag är väldigt rolig, nu när jag har umgåtts så mycket med mig själv. Och jag kommer ihåg att jag har tyckt det förut också. Fast på ett annat sätt. Ibland gäller det att gurgla i stället för att gräva. För genom att gurgla får man det där att stiga, den där närmaresigsjälvkänslan. Alltså, en brakänsla och ett brabeteende och en bragrej.
Och att vakna upp och inse att man har sig själv att bry sig om, ta hand om, putsa lite på och underhålla hela dagen är inte fy skam. Egoistiskt på det bra sättet. Självupptagenhet som ger fina resultat lite här och var.
Visst är fint att ibland vakna upp och upptäcka att man har sig själv där, som en fenomenalt fantastisk bonus!?
HEJ JAG ÄR EN BONUS, kan man tänka då. SÅ FENOMENALT FANTASTISKT!
DET, mina vänner, bekanta och extravaganta, är inte fy skam.

Kommentarer
Postat av: Anna

du är så bra agnes, du är såååå bra! ;D

Postat av: ella

åh jag vill också känna så

ge mig

2006-11-21 @ 22:30:11
Postat av: Henning

du är en bonus Agnes, en superduperextrabonus! :D

2006-11-24 @ 10:24:32
URL: http://hejhenning.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback