Syltpop

Kommer ni ihåg att jag ville hitta ett ställe där jag bara kunde gå och gå och gå?
Där det var sådär vackert så att det bubblade?
Som detdär stället på Bastberg?
Grejen är att jag har hittat det!
Idag, faktiskt.
Det är ungefär det bästa som kunde hända just nu.
Så JAAA, jag är fett glad (förlåt Pelle, men jag har inte använt ordet fett på mycket länge. Terapin hjälper.)

Jag känner mig verkligen som en störd fisk!
Helt fantastiskt!
Det är sådär galet bra och höstglädje.
Jag vill dansa som en störd fisk.
Jag vill skratta som en störd fisk.
Jag vill hösta med kofta och kärlek som en störd fisk.
Jag vill spela som en störd fisk.
Och sy en väska förstås. En väska för störda fiskar.
Jag tycker om som en störd fisk.
Och så bor det en störd fisk i min sjal. Och en i mina skor. Och en i min jacka.

Men det bästa är nog att jag ÄR en störd fisk.

(3 till Afrika och 1 till USA - Ni är mina vänner för jag känner er.)

En sak till;
I've been thinking little thoughts
 

...och nu ska jag spela på miljötinget med Gränslöst.