Syltpop

Jag är ingen flugfrälsare hur mycket jag än vill.
Jag är bara så dålig på att låta dem leva. Flugorna. Så jag dränker. Fler och fler.
Fast det är ju det jag vill. Att de ska försvinna alltså. Fast helst inte alla. För om alla skulle försvinna så skulle det kännas lite tomt. Och jag skulle inte ha några att dränka.
Hemskt men sant.

Jag är ingen sömngångare heller.
Fast om jag var det skulle jag gå sådär. Precis som pojken med händerna rakt ut. Och så skulle någon springa bakom mig med händerna rakt upp. Som bröderna Fluff.
Det vore något.

Javisst.