Syltpop

Det frasar när jag går
har du märkt det?
Det frasar när jag talar, tuggar, när handen rör vid håret
Fras av blekvit lycka, kan tyckas
Fras av ängslan, men mer fras av ditt lugn, min mjukhet
Finfras och sönderfras, är det skillnad?
Är det skillnad på fraset som hörs och fraset som finns?
Det spelar ingen roll
för fraset klingar fint
i mina öron, ögon av fras och blekvita skrymslen
Fras i vråna
framförallt

Otaliga timmar av lamhet. Bara inte göra. Bara stirra.
Jag stirrar vätan ur ögonen, stirrar färgen av väggen. Framförallt stirrar jag lamheten till trötthet.
Ett dygn, kanske. En vecka, mer troligt. Av sömn. Sova bort lamheten.
Det har inte varit någon vila här. Inte på mycket länge. Jag stirrar bara när det finns tid, men finns det tid? Det har inte funnits på länge. Och jag vet inte om jag vill eller inte vill att den ska finnas.

Samtidigit som tröttheten är det piggheten jag lever på. Men när jag vilar huvudet, då vill det sjunka längre och ögonen sluts. Lungt, lungt. Vaggas av röster, musik, steg och dans. Jag visste inte att det var så lätt. Så lätt att vaggas och sjunka.
Sjung mig, sjunk mig. Bara det vaggas. Vaggas till ro, duvet. En ro, ett vagg. Jag vet inte om det behövs så mycket. Men det behövs.



Efterallt så vet jag inte alls om det är avundsjuka eller bara trötthet. Eller om det bara är ilska. En massa. För ilska gör att jag stirrar mig galen på det mesta. Vill inte lovorda, vill inte lovordas. Vill inte prata alls och inte höra på utanförorden, allmänilskan. Vill bara ligga kvar i varmt vatten, bara blunda eller läsa om de tama som längtar och de vilda som flyger. Jag vill läsa något långt bort. Långtbortläsa så jag kan komma närmare. Långtbortbo.
Det är nu jag ine ens kan titta på en människa som ber om uppmärksamhet, det är nu som allt hårt tar över och inga ord finns att hämta.
Det är nu jag vill vaggas. Nu.

Det här går verkligen inte vägen.
Äckligt med blod, äckligt med tröttrötta ögon och äckligt med fläckar, hud.
Jag vet inte, men det är bara nedslående.
Jag ska sluta krampa på datorer, internet.
AG, du förstår väl att detta inte är bra? Inte någonstans.
Ja, jag vet.
Det är inte bra. Det är nedslående att tänka sig själv, för det passar inte, det borde inte passa.
Jag borde inte göra så. Alls. Jag borde göra dagen till verklighet lika fint som intensivt.

Nu ska jag sova. Göra drömmar är jag bäst på.
Drömmar är mina bästa.

Hej.

(Nu börjar svamlet. Jag föreslår en paus.)

Såhär från just nu kan jag nästan bara säga:
Det gör ont i mig och jag vet inte hur man andas ut onda andar och blod
Min saknad är så obefintlig att den överlumpar mig ibland
Drömmarna är så otroligt klara och jag vet inte om jag har sett på för mycket film eller om någon försöker inbilla mig något, jag har iallafall bra nätter, mycket bra nätter
Ja, jag har bra nätter och dagarna görs till banor

Gör banorna åt mig, för jag gör drömmarna

Bara.

Hemuler går med stora, tunga steg.
Alla här går med stora steg. Grymt stora steg.
Jag vet inte om jag ska följa efter eller hoppa av. Vika av, springa med många snabba eller gå i lagom takt, kanske smyga.
Det visar sig. Antagligen. När mitt eksem har försvunnit, kanske? Om det försvinner.
För det kommer hela tiden tillbaka framåt kvällen. Eller, det finns jämt, men det känns mycket mer på kvällen. Nu känns det mest på handflatorna. Rödflammigt kli som gör ont av för mycket nagelriv. Det finns bättre ställen att ha eksem på, men mitt eksem har tydligen hittat sitt eget ställe och jag känner mig ganska maktlös. På senare tid har jag kommit fram till att det kan vara värmeeksem. Eksem från min bästa nattvärme - vetekudden. Vetekudden som jag värmer varje kväll och lägger under täcket. Vetekudden som gör att min hud inte går under av kyla och som gör att jag somnar varm och glad. Vetekudden som är räddningen för min dåliga blodcirkulation och för mina smala handleder.
Varför ska något så fantastiskt ge eksem?
RövH.
Jag vill inte vara med om det.
Jag tänker värma kudden igen inatt och det får väl eksema hur mycket det vill. Jag ger inte upp min värme.
Inte förrns det har gått överstyr.

Detta måste vara det mest lättsamma på länge.