Aj

På något sätt känns alla ord fel och min tankar sämst. Jag kan inte gå på ytan nu, jag kan bara gå på djupet. Jag vill aldrig bli dendär som fläktar, stressar, flödar förbi utan att tänka. Och samtidigt vill jag vara det. Jag kan aldrig vara lagom, för given. Kan inte passa in på ett sätt som samtidigt sticker ut precis sådär eget och intressant, på ett sätt som gör mig självklar men händelserik och kanske trygg, kanske säker, kanske smart.
Vilken kunskap behövs nu? Vilka ord är rätt? Vilken känsla ska jag spara?
JAG VET INTE.
Det blir alltid de orden jag kommer fram till när jag frågar och frågar och skriver och skriver och maler och maler.
Maler jag för mycket? Jag vet inte.
Jag vet inte om allt beror på omgivningen eller mig själv. På allmänkänslan eller agneskänslan.
Om det nu är någon skillnad på allmänkänslan och agneskänslan. Det måste vara det! Det måste vara skillnad, annars skulle det inte behövas något, inget alls. Det måste vara skillnad för annars skulle jag inte känna behovet när jag kryper undan allmänkänslan. Det måste vara skillnad för annars skulle jag inte tappa bort mig och tänka efter och känna att dethär är något eget som ingen kan jämföra. Om det inte var skillnad skulle det finnas en mall, en bok och en lärare.
Jag vill inte det.
Det måste vara skillnad!

Egentligen handlar det kanske om att jag vill göra det bra som jag kan göra bra. Jag kan göra vissa av känslorna bra och jag kan göra vissa ord bra. Borde jag inte göra det bra då, det som jag kan?
Jag kan ju inte allt som jag vill kunna, kan inte göra allt bra som jag vill göra bra. Men jag vill inte göra misstaget att skita i det som jag kan göra bra och låtsas att jag kan det som jag inte kan. Då blir det dåligt ändå, blir det inte?
Fast det svåra är kanske att hitta det som man kan göra sådär bra, veta vilken känsla man kan spara bäst, veta vilken tanke man kan säga på riktigast sätt.

Näe. Jag vet inte! Näe.

image185

(Tage gjorde exakt det han kunde göra bra. Han hittade det! Annars är jag grundlurad.)


Kommentarer
Postat av: Amanda

Tack för det underbart fina muminkortet! jag blev så glad ^^ hoppas du har haft det bra i mumindalen och att du träffade många knytt att kramas med. du kan ju ringa mig när du kommer hem så kan vi ses och ta en fika eller något!



många kramar,

Amanda


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback